…They came, their legions undulating like animated kanji script, their shellacked helmets bobbing lavender, red, pink, orange, white, yellow and black, by the tens of thousands…. They moved like a cleansing wind. Their crusade banners, proud and lofty, rode the rising breeze from bamboo poles that cleverly unscrewed, on the order of trick pool cues, into three wicked clubs. It wasn’t long before those weapons were put to practical, and violent, use…. Counterpointing the guttural incantations of the serpentining marchers, the crescendo gave one the feeling that an entire emerging generation – a generation that doesn’t give a Buddha’s damn about tradition, the Gross National Product or Expo ’70 – had lifted its voice In one cosmic, gonadal shout of rage….
– From ”The Armies of the Lafcadio Hearn Night,”
the Darrell Houston’s fourth newsletter report from Japan.
Efter en sen kväll i Lund utbrister Servitrisen ”Studenter är pack och patrask! Men studentrörelser är coola, synd bara att de svenska studenterna är såna mesar.”
Vi flummar lite på varför svenska studenter är så jävla… studentikosa? Det är bara spex och billig öl och töntiga fester för hela slanten. Förutom kanske några enstaka människor på Smålands i Lund då.
Som varandes icke-student och arbetare är jag oerhört positiv till de kamper studenter för med syfte att förbättra sina studievillkor och då speciellt högre studiebidrag. Främst för att jag vill slippa en massa fattiga studenter ute i arbetslivet som tar jobb till vilka villkor som helst, men också för att många söker sig till högre utbildningar för att slippa jobba ett tag, då är det ju fan om de ändå ska tvingas ut och konkurrera om de få jobb som finns. Arbetande studenter är en del i att luckra upp starka arbetarkollektiv, framförallt då de skickas in från bemanningsföretag. Som till exempel Lagena-arbetarna nu, där man vill kicka folk med motiveringen att det är arbetsbrist för att sedan ta in en massa bemanningsföretag.
Men nu svävar jag ut en smula, syftet med det här inlägget är att det nu digitaliserats en bok om den japanska studentrörelsen Zengakuren, det är ett mycket trevligt initiativ då information av dessa har varit notoriskt svår att få tag på. Bilderna på dom påminner en smula om ockupantfestivalen i Lund (med glada färger och skydd då, i övrigt var det naturligtvis bara lite knuffar på Lunds gator). Boken är på engelska och länkas nedan:
Läs gärna även den situationistiska klassikern ”Misären i studentens miljö”
Och så kan jag inte låta bli att lägga upp två filmer med temat ”Sjung om studentens lyckliga dagar”.
Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Världens menlösaste nationaldag, Jinge skriver En korkad minister?, Björn Nilsson skriver Strängteori – gammalt påhitt, cappuccinosocialist skriver Låt detta bli spiken i piratkistan
juni 6, 2009 at 2:16 e m
(flyttad från Röda Front-tråden, någon som vet hur man ”flyttar” en kommentar på riktigt?)
Anomie:
Som student har jag ju själv undrat vad som är fel med Svenska studenter. I Frankrike, Italien och Spanien har man haft protester mot Bologna initaitvet(en samordning av Universitetsutbildningar inom EU). I Sverige har jag inte hört något.
En förklaring är att Svenska universitet är mer självständiga(?) och att vi har mer studentinflytande.
Helt rätt om studentbemaning, det är ett rent utnyttjande av studenter och ett angrepp på arbetarklassen. Bästa vore väl att höja studeiemedlet och fixa billigare studentboenden.
juni 6, 2009 at 8:37 e m
Jag HATAR verkligen studentkulturen (efter att ha tagit del av den). Jag gick ett tag på KTH, men slutade. Dels för att jag var för dålig, och dels för att miljön var vidrig. Det var verkligen bara billig öl och spex. Den måste krossas, spexismen!
juni 8, 2009 at 9:22 f m
Jag har länge haft en dålig tes om att många universitet har fungerat som en motpol till makten, och eftersom vi faktiskt har haft vänstermajoritet under större delen av 1900-talet så har svenska universitet blivit konservativa.
Sedan är Lunds universitet väldigt konservativt. Dels är det många studenter från de högre skikten. De andra studenterna lär sig oftast att vill man ta sig fram så följer man med strömmen: skaffar frack, går med i utrikespolitiska föreningen, etc, etc.
juni 8, 2009 at 9:52 f m
Tack för en bra post! Zengakuren har alltid intresserat mig en hel del, men som du skriver så är det näst intill omöjligt att få tag på vettig info/fakta/skoj om dom.
Lunds studenter träffar jag förhoppningsvis i höst, höga förväntningar skulle vara århundradets lögn.
juni 8, 2009 at 11:53 f m
Detta är någon sorts dokumentär om Zengakuren, givetvis endast på japanska. http://www.youtube.com/watch?v=_iD_tgplNbs&feature=PlayList&p=1067D01209ED2556&index=0&playnext=1
juni 9, 2009 at 4:20 f m
Nu blir jag nyfiken på hur det ser ut i andra länder. Finns den här ”rituella” kulturen där också med frack och nationer och alltihopa?
juni 9, 2009 at 9:50 f m
Mina små erfarenheter av att studera i USA och England säger mig att Sverige antaglen har en besynnerligt konservativ studenttradition. Visst, det finns fraternities och societies, etc, men dessa är inte lika utbredda, och framför allt inte lika knutna till en gammeldags småborgerlighet som borde dött ut vid införandet av allmän rösträtt.
juni 12, 2009 at 1:38 e m
kim: nationer, spex, frakker og sånt finnes knapt i Norge eller Danmark… Sverige er spesielt.
juni 12, 2009 at 6:19 e m
Tack Audun. Man undrar ju onekligen varför, någon som vet?