En del roar sig kungligt. Däribland undertecknad.

Jag satt och läste lite på Malmö Stads hemsida och kikade igenom dagordningar för de olika stadsdelsfullmäktigemötena som ska vara nu i veckan. Bland allt annat dök det upp att Malmö stad håller på att besluta om en policy angående mutor. Det förvånade.

Tyvärr har jag inte en massa information om skumraskaffärer. Men jag är hemskt nyfiken! Därför undrar jag om någon av mina läsare vet varför i herrans namn Malmö Stad just nu känner att de behöver en policy angående mutor och oegentligheter. Man har nämligen inte haft någon kontroll eller policy innan.
På uppdrag av Malmö Stads stadsrevision har Ernst & Young tagit fram ett förslag till policy, som finns att läsa på länken.


Yttrande avseende rapporten granskning av policy och riktlinjer samt intern
kontroll mot mutor i Malmö stad

Ett par andra blogginlägg som rekommenderas: Skumrask om snutifiering, Röda Malmö om att Lindängens vårdcentral ska stängas

Från Konfliktportalen.se: martin skriver Ett manifest för sin tid?, Anders_S skriver Dåligt underhåll, dålig information, mathiavelli skriver Metropolen – fabriken utan väggar, Redaktionen skriver ”Helsingborgs Dagblad kritiseras av SD”, loaderrorready skriver Äcklen och nollorna är tillbaka…, Hans Norebrink skriver Kinesisk elitkamp

För mer vänsterbloggar besök http://www.konfliktportalen.se.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Annonser

PREVENTIVT GRIPANDE AV DANSK ADMINISTRATION

Vi kommer idag att gå in på Danska kungliga konsulatet i Malmö på
Stortorget och preventivt gripa personalen, detta för att förhindra fler
massgripanden och på grund av att den danska staten bryter mot de
mänskliga rättigheterna. Ett lands konsulat representerar nationen
utomlands och den danska statens agerande är en fara för
demonstrationsrätten.

Danska polisen har i flera dagar under COP 15 använt massgripanden som
taktik, utan egentlig grund. Man har hindrat människor från att uttrycka
sin åsikt i demonstrationer där man försöker påverka toppmötet som
beslutar om klimatets och allas våran framtid. Den danska polisen har
stormat pubar och barer i Christiania, frihetsberövat nära ett tusental i
lördagens demonstration, omhändertagit andra demonstrationer och utsatt de
gripna för omänsklig och förnedrande behandling vid gripandena.

– I lördags satt jag fyra timmar bakbunden i minusgrader på asfalten,
polisen vägrade låta mig gå på toa eller sträcka på mig. Jag såg att de
slog folk som försökte byta ställning, en del av de omhändertagna tog de
av vantarna på och min kompis blödde runt handlederna efter buntbanden,
som de använde som provisoriska handbojor på oss alla, och hon har
fortfarande ont. Vi behandlades som djur. En kille i ett led bredvid mig
kissade på sig efter att polisen ignorerade att han bett att få gå på
toaletten i två, tre timmar, berättar Andreas från ockupantscenen – Malmö.

Den danska polisen bryter mot FN:s deklaration om de mänskliga
rättigheterna. I artikel 5 står det: Ingen må utsättas för tortyr eller
grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och i
artikel 9 står det: Ingen må godtyckligt anhållas, fängslas eller
landsförvisas. FN är värd för COP 15, men har mötet i ett land som inte
uppfyller de grundläggande mänskliga rättigheterna.

– Jag fick inte veta varför jag var omhändertagen, när jag frågade så
struntade de i att svara. Vi fick trängas i burar inne på
Klimat-Guantanamo och de som inte fick plats fick sitta i bussar. Burarna
var fulla, fortsätter han.

Den danska lagförändringen ”lymmel-paketet” kriminaliserar rätten att
demonstrera. Det preventiva gripandet innebär att polisens misstanke om
att du kanske ska begå någon form av brott kan leda till att du blir
omhändertagen i 12 timmar, det räcker alltså att vara på fel plats vid fel
tillfälle. Att stå i vägen för dansk polis kan leda till 12 timmars
arrest, 40 dagar i fängelse, till och med 30 000 DKK i böter. I praktiken
blir demonstrationsrätten selektiv och inte en rätt som omfattar alla.

Danska staten omöjliggör civil olydnad genom de höga straffen trots att
det är en metod som används av folkrörelser för att främja demokrati och
mänskliga rättigheter, till exempel när den tidiga arbetarrörelsen skapade
strejkrätten genom att gå ut i strejk trots att det var i strid med
gällande svensk lag. Med den här lagstiftningen får polisen också större
befogenheter att till exempel lägga sig i fackföreningars blockader, något
som ska vara något för arbetsmarknadens parter att avgöra.

– Är Danmark på väg att bli en polisstat? De ska bestämma våran framtid,
göra upp om klimatet och vi får inte ens tycka någonting. Säger Maja från
SUF Malmö.

Hon beskriver varför vi väljer att gå till konsulatet:

– Den danska ambassaden är full med människor som representerar Danmark,
de kallar sig fredliga men vi uppfattar situationen som hotfull och känner
oss tvingade att ingripa så att de slutar att selektivt kriminalisera
demonstranter. Det kan innebära att någon oskyldig blir gripen. En
oundviklig, tråkig men nödvändig konsekvens för att säkerställa ordningen.
De mänskliga rättigheterna måste följas.

De organisationer som står bakom aktionen är:
Syndikalistiska ungdomsförbundet – Malmö,
Syndikalistiska ungdomsförbundet – Lund,
Aktivitetshuset Utkanten,
Mangla,
Socialistiska Partiet – Lund,
Socialistiska Partiet Malmö,
Bang FC,
Sveriges Kommunistiska Parti – Malmö,
Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund – Malmö,
Lundabor mot nedskärningar,
Ockupantscenen – Malmö,
Planka.nu – Skåne,
Hardqueer,
Motarbetaren,
Förbundet Allt åt Alla – Malmö

Mer om rättsäkerhet, aktionen och klimatmötet: 

Först – Copyriot och sedan Sydsvenskan, Danska Modkraft, Berlingske

SDS AB AB2 AB3 SvD SvD2 SvD3 EXP EXP2 SKD SKD2

Helsingborgs dagblad, Skånskan, Isobel Röda Lund Svd Dn Dn2GP, GP, DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, Svd, Svd, Svd, Svd, Svd, Svd, ETC, AB, AB, AB, AB, AB, EX, EX, EX, EX, EX, Ssd, Ssd, Ssd, Ssd, Ssd Saker under huden

Från Konfliktportalen.se: jesper skriver Fredagshumor…, Anders_S skriver Vänsterextremism är inte lika allvarligt som högerextremism, Bo Myre skriver Nu så – Jeff Luers är fri, Jinge skriver Märkligt Klimatskådespel, Fredrik Jönsson skriver Evo Morales startade en omröstning om att bevara moder jord

Saxat:

Lördag 28/11 vid 21-tiden gjorde Malmöpolisen tillsammans med Länskriminalen razzia på det oberoende och självstyrande kulturhuset Utkanten. Vi hade en punkspelning på gång för kvällen med brittiska bandet Regmes och två svenska band, Victims och Pyramido, som var på turné. Knappt några besökare hade kommit ännu förutom banden och arrangörerna, när Malmös piketinsatsstyrka, med kravallhjälmar, rånarluvor och dragna batonger, stormade in dels via huvudingången och dels via en dörr de bröt upp in från en annan lokal. De betedde sig aggressivt och många i lokalen blev väldigt rädda.

Förutom de tjugo kravallutrustade poliserna hade de med sig ett släptåg på ungefär 25-30 civila poliser från kriminalpolisen i Malmö och Länskriminalen, bland annat flera IT-tekniker. Efter att ha fört ut samtliga ur lokalen, tagit personuppgifter och försökt fotografera alla, finkammade de lokalerna i sex timmar. Vid vår genomgång efteråt visade det sig att polisen stulit tre stationära datorer, tre laptops (av vilka två tillhörde privatpersoner som lämnat dem där och en innehöll vår kulturförenings medlemsregister), en digitalkamera, en router och en mobiltelefon. Eventuellt har de även stulit mer elektronik som vi inte har överblick över ännu.

I sin pressrelease vill polisen sedan få det att se ut som en svartklubbsrazzia genom att stoltsera med all beslagtagen alkohol som de påstår var till försäljning. Vad de inte berättade är att ölen stod inlåst i ett förråd och var inköpta av konsertarrangörer för att ge bort till banden, så kallad ”backstage-öl”. Banden spelar oftast gratis hos oss, mot reseersättning, och då har våra konsertarrangörer för vana att bjuda dem på öl som kompensation. Vad gäller ”slangbomberna” så talar vi om helt lagliga fyrverkeripjäser. Att någon lämnat dem på Utkanten är förstås beklagligt men det är omöjligt att hålla reda på vem som eventuellt glömmer vad någonstans i lokalerna med så mycket folk i rörelse.

Utkanten är ett oberoende och självstyrande kulturhus och ingen svartklubb. Vi har grupper som ordnar konserter med punk- och hardcoreinriktning, andra som jobbar med screentryck, en cykelverkstad, en anarkafeministisk kör, Forskningsavdelningen och folkköksgruppen Bröd & Frihet som lagar gratis vegansk mat varje måndag. Vår politiska grundinställning som kulturförening är dock frihetligt socialistisk och vi är övertygade om att detta är det verkliga skälet till tillslaget i lördags.

Med två veckor kvar till COP15-mötet i Köpenhamn vill de helt enkelt göra en razzia för att se om någonting planeras i våra lokaler. De vill även ta en närmare titt på forskningsavdelningen. Varför kommer det annars IT-tekniker på en ”svartklubbsrazzia”? Varför gör polisen inte en enkel koll på vilka som står bakom lokalen och kontaktar dem istället för att, som de säger i Sydsvenskan, söka svaret i datorerna?

Det är samma smutskastningsförsök och dåliga bortförklaringar som när de gjorde razzia på Aktivitetshuset 2007. Den gången var det dagen efter stormningen av Ungdomshuset i Köpenhamn, polisen skyllde på ”dåligt brandskydd” och påstod att de hittat ”brandfarliga vätskor” i lokalen när de i själva verket bara tagit framkallningsvätskor i fotolabbet. Ingen har åtalats för något brott från den razzian – och ingen kommer göra det denna gång heller oavsett vad polisen försöker fabricera ihop för historier och ”bevis” om ”bomber” och ”vapen”. Vi har över tusen medlemmar i föreningen. Alla är inte aktiva här varje dag men varje vecka utnyttjas Utkanten av väldigt många människor. I alla åldrar. Med olika intressen. Vi kommer köra på som vanligt med vår verksamhet oavsett vad kriminaltekniker eller andra fiender till vår verksamhet har att säga om saken. Vi är ingen rörelse man bara ”stänger ner” med hjälp av politiskt motiverade husrannsakningar!

//KULTURHUSET UTKANTENS PRESSGRUPP

Kim rekommenderar även Copyriots inlägg.

Uppdaterat på Sys

Från Konfliktportalen.se: Kaj Raving skriver Sverige – en övervakad nation, Anders_S skriver Dubaifrossan, vsfstockholm skriver Alla ut imorgon!, socforum09 skriver Uppsala socialistiskt forum, Jinge skriver Socialdemokraternas Trovärdighet, andread0ria skriver Högerextrem politik i praktiken, del 3

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Det finns sällan några enkla lösningar, men ibland så….

I Malmö har det varit en ”rånvåg” (hur många rån har det varit?) mot kollektivtrafiken, det får Arbetsmiljöverket att kräva kontantlösa bussar i Malmö. Nu omedelbart stoppas kontanthantering kvällar och nätter. Vilket också innebär att man i de flesta fall slipper betala om man bara har kontanter (enligt min erfarenhet alltså). I förbifarten måste man också säga – herregud, ska man ändå råna och riskera någon slags påföljd så varför hålla på och råna busschaffisar på 300 kr?

Min enkla lösning på denna arbetsmiljöfråga är att införa avgiftsfri kollektivtrafik, man slår flera flugor i samma smäll. Dels slipper man avgifterna (som bara blir högre och högre), dels slipper chaffisarna handskas med pengar, trafiken skulle också flyta bättre.

Nu på lördag dyker det också upp ett gyllene tillfälle att propagera för de här åsikterna, då SUF Skåne organiserar en manifestation för avgiftsfri kollektivtrafik den 14/11 kl. 14.00 med samling på Triangeltorget i Malmö.

Läs också kallelsen till manifestationen och bjud in vänner och bekanta genom Facebook:
Politikernas nya regeringsförslag om en marknadsanpassad kollektivtrafik visar än en gång hur motsägelsefulla deras löften är. Samtidigt som man påstår sig ha ”världens bästa miljöpolitik” blir det dyrare att pendla miljösmart. Snart kan det vara billigare att ta bilen än att åka tåg till jobbet.

Förslaget som planeras skrida i verk år 2012, innebär att Skånetrafiken kommersialiseras och subventionerna tas bort. För oss innebär detta dyrare resor, färre linjer och sämre planering. De profitdrivande företagen skulle med största sannolikhet välja de mest lönsamma linjerna, vilket kommer drabba förbindelser med landsbygden. Med flera olika ägare kommer samordningen fallera och det kommer bli krångligt att planera smidiga byten. Inte nog med det – styrelseordföranden för Skånetrafiken, Lars-Ingvar Ljungman, är moderat och ser gladeligen hur biljettpriserna blir marknadsanpassade.

Under de senaste åren har vi dessutom fått smaka på vad Skånetrafiken rubricerar som ”god service” – höjda biljettpriser, avskaffandet av T+ till förmån av Fritidskortet (gymnasieungdomar tvingas nu betala 395 kr/månad istället för de tidigare 450kr/termin för att kunna åka på kvällar och helger), förseningar och borttagandet av flera stationer (bl a Östervärn i Malmö). Nu har vi fått nog. Vi tänker inte stillasittande tiga och titta på när människor med uppenbart dåliga omdömen dikterar villkoren för våra liv utan att vi ska ha något att säga till om. Vi vill inte betala för att pendla – att pendla är arbetstid! Vi vill inte begränsas för att vi inte har råd att åka kollektivt! Vi vill genom avgiftsfri kollektivtrafik verka för ett hållbart klimat!

För att sätta press på de ansvariga politikerna anordnar vi en manifestation den 14/11 kl. 14:00. Samling på Triangeltorget i Malmö.

– SUF Skåne

För den som vill engagera sig kontinuerligt för avgiftsfri kollektivtrafik så är det också uppstartsmöte för planka.nu -Skåne dagen efter manifestationen (facebook):

Engagera dig för avgiftsfri kollektivtrafik i Skåne!
Öppet planeringsmöte i Malmö

Under dom senaste månaderna har vi fått ett flertal intresseanmälningar från folk i Skåne som vill engagera sig i kampen för avgiftsfri kollektivtrafik. Både privatpersoner och grupper har hört av sig. Dessutom så är SUF-klubbarna i Skåne (Malmö, Lund, Österlen) sen länge mer eller mindre aktiva i denna fråga.

Därför bjuder vi nu in till ett öppet planeringsmöte i Malmö. En av oss som jobbat med Planka.nu i Stockholm kommer ner och hänger och berättar om hur vi arbetar med denna fråga. Men självfallet är det viktigaste att ni som är intresserade får en chans att träffa varandra.

Alla är välkomna, du behöver inte ha varit politiskt aktiv tidigare eller ha några helt klara idéer på vad du vill göra. Det går bra att komma förbi och bara lyssna och se om det är något för dig.

Hoppas vi ses där!
/Planka.nu Stockholm

Datum: den 15 november 2009
Tid: 16:00 – 19:00
Plats: Glassfabriken
Gatuadress: Kristianstadsgatan 16
Stad/ort: Malmö

Rekommenderas: Skumrask om det klasslösa samtalet, så plankar du bäst i Skåne.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Guillou Säpo-agent?, Bo Myre skriver Support the Fittja 10, Jinge skriver Riv ALLA murar!,

Jag vidarebefodrar idag ett upprop mot Stadexs fabrik i Sofielunds industriområde som jag saxat från Kontrapunkt. Med tanke på vilka ämnen man hanterar i fabriken är det helt jävla oacceptabelt att den ligger mitt i Malmös arbetarområden (man prickar speciellt in en närhet till Rosengård, Persborg, Augustenborg och Sofielund), speciellt med tanke på bostäderna som ligger extremt nära i Rosengård. Man undrar ju om en sådan fabrik hade hamnar i någon av Malmös rikare delar (som tack vare sin glesa befolkningsmängd är betydligt bättre lämpade också). Men jag skulle såklart hellre se att fabriken flyttade än stängde, det finns ingen anledning här att sätta jobb mot boendens intressen.

För att citera in Sydsvenskanartikel:
Ett av Malmös högriskföretag är relativt centralt beläget – bara några hundra meter från bostadsområden som Rosengård, Sofielund och Lönngården. Stärkelsefabriken Stadex AB på Kopparbergsgatan i Malmö har fått den allra högsta skydds-klassen på grund av sina innehav av propylenoxid. Två gånger, i maj 2001 och september 2003, har närområdet spärrats av sedan bränder hotat att framkalla giftmoln och explosioner.

Uppropet:
Kulturverket Malmö och Föreningen Kontrakultur som tillsammans driver Kontrapunkt, är medlemmar i Nätverket för en giftfri stadsmiljö och uppmanar alla våra medlemmar att skriva under uppropet:

UPPROP FÖR EN GIFTFRI STADSMILJÖ!

Fabriken AB Stadex på Kopparbergsgatan i Sofielunds industriområde hanterar det livsfarliga ämnet Propylenoxid – ett ämne som är både cancerframkallande och kan ge upphov till ärftliga mutationer. Särskilt farligt är det för gravida och barn. Teoretiskt kan i många fall en enda exponering för en mycket låg dos orsaka bestående skador som på sikt kan utvecklas till cancer. Vid en olycka där ett utsläpp av propylenoxid skulle inträffa kan ett toxiskt gasmoln spridas så långt bort som 1400 meter från Stadex (dvs. från Rosengård till Möllevången). Inom 200 meter från olycksplatsen kan det innebära direkt fara för eget liv!

Det betyder att inga butiker, föreningslokaler eller annan ”förtätande” verksamhet får finnas i närområdet, och dessa körs konsekvent bort av myndigheterna, samtidigt som det ligger både bostadshus och skolor ett stenkast bort från fabriken, som inte får någon information om hur farligt det är eller hur man ska agera när en olycka sker.

Vi vill att berörda myndigheter omprövar Stadex miljötillstånd, på grund av att de använder sig av bla. propylenoxid i tätbebyggt område.

Vi vill att berörda myndigheter ser över stadsplanen för vårt område (Sofielunds industriområde).

Vi kräver att Malmö Stad/Räddningstjänsten/Länsstyrelsen tar sitt ansvar och sätter människors liv och hälsa framför privata giftindustriers vinstintressen!

Namninsamling
Skriv på namninsamlingen för en giftfri stadsmiljö!
http://www.epet-malmo.public-i.tv/petition.php?id=307
Skriv på och skicka vidare!

Medlem i nätverket
Delta aktivt i kampanjen, antingen som individ eller grupp – fyll i formuläret på hemsidan!
http://giftfristad.nu/?page_id=5

Stormöte
Stormöte tisdag den 10/11 kl 18.30
Kulturhuset Kontrapunkt på Norra Grängesbergsgatan 26
Vi berättar mer om problematiken med Stadex, nätverkets kampanj och arbetet för en folklig opinion.
Kom, bli informerad och engagera dig för en giftfri stadsmiljö!

Bästa giftfria hälsningar,

Nätverket för en giftfri stadsmiljö
http://www.giftfristad.nu

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Den US-amerikanska transporthubben Chicago, Jinge skriver Obama Terrorpresidenten, salkavalka skriver NITTIOTALSNOSTALGI I LUND

Uppdaterat: Sydsvenskan har en artikel idag.

Sydsvenskan har idag ett längre reportage om de autonoma i Skåne, med intervjuer med flera olika grupper, samt info om de aktioner som varit och lokaler som finns. ”De autonoma” eller ”den militanta vänstern” är ett ganska brett begrepp som delvis täcker in grupper som inte har så där jättemycket gemensamt, men luddigheten är i alla fall delvis självvald. Själv var jag tillfrågad om att bli intervjuad också men avstod.

En av grupperna, Kämpa tillsammans! (som jag för övrigt är med i), kommer i dagarna ut med en bok med samlade texter från 1997-2009. Man kan förboka den för det väldigt blygsamma priset 60 kr. Förbokar gör du hos Radikal Distro

För att få en uppfattning om bokens innehåll kolla på Kämpa tillsammans! textarkiv (med texter på ett tiotal språk) eller läs baksidestexten:
Tillsammans – Gemenskap och klasskamp på samhällsfabrikens golv.

I ”Tillsammans!” blandas historia och avancerad teoribildning med rövarhistorier från arbetsplatser som mest liknar dårhus. Vi får möta allt ifrån fotbollsspelande bagare och flipperspelande restaurangarbetare till arbetslösa datortekdeltagare, som lär sina arbetsförmedlare ett och annat om hur arbetsmarknaden verkligen ser ut. Med texter som berättar om hur arbetarklassen exploateras, men också om hur ett ansiktslöst motstånd kan ta form, ges ögonblicksbilder av vardagens dolda klasskamp.

Denna bok är skriven för dig som vill få en djupare förståelse för arbetets roll i kapitalismen och möjligheterna till motstånd. Den utgör även en introduktion till den autonoma rörelsen och är ett dokument över den utomparlamentariska vänsterns utveckling från 1990-talets mitt.

”Tillsammans!” är en samling texter skrivna av gruppen Kämpa tillsammans! Med teoretisk skärpa, humor och rå kompromisslöshet analyserar de samhället och sin egen roll som arbetare. Kämpa tillsammans har tidigare gett ut boken ”Vi vill ha allting!”.

För övrigt har jag också publicerat förordet.

Länkar till ett par av de grupperna som reportaget handlar om:

Motarbetaren
SUF
Allt åt alla
Asylgruppen Lund
Ockupantscenen

Här på sidan kan du läsa flera pressmeddelanden och artiklar om de aktioner som nämts i Sydsvenskan reportage, använd helt enkelt sökfuntionen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Jag har tidigare skrivet en del om hur krisen drabbat kommunerna, speciellt Malmö, och lite om utsikterna för motstånd. Nu pungar staten ut med en del pengar till kommunerna (läs om Malmö och Lund här), och även regionen verkar få en slant. Det här diskussionsunderlag handlar i stort sett om hur krisen omformat klasskonflikten och jag lyfter speciellt fram timvikarier och tillfälligt anställda som en förbisedd grupp (bredvid tills vidare-anställda, brukare och anhöriga) och deras roll i arbetet och möjligen i motståndet mot nedskärningar och omorganiseringar på speciellt de kommunala och regionala arbetsplatserna.

Kris, arbetslöshet och nedskärningar

Det här är inte en text om varför kapitalismen har krisat just nu. Det är helt enkelt kris och den här texten handlar om konsekvenserna, den handlar om hur krisen har förändrat samhället, arbetarklassens kamper och våra levnadsvillkor.

Den “bransch” eller yrkeskategori som idag i Sverige i första hand definierar relationen mellan arbetare och kapitalister är arbetslösheten. Det innebär att inte att förhållandet mellan en arbetare och en chef är exakt detsamma som emellan en arbetslös och en handläggare utan att vi alla, så att säga, befinner oss i åtgärder och på arbetsförmedlingen. Jag menar att konflikterna på arbetsplatserna till stor del präglas av arbetslöshet, och det är något vi måste relatera till.

Den tills vidare-anställde som har heltid och inte är varslad är idag närmast en raritet för människor under 40 år, och inget vi kan använda som en slags mall. För även om det på många jobb existerar en grundstomme av tills vidare-anställda, så är även deras arbetsvillkor extremt påverkade av arbetslösheten.

AMS-trams
Min utgångspunkt här är att alla inte behöver ett arbete, utan det man behöver är en försörjning, jag förespråkar alltså ingen arbetslinje, det lämnar jag till utopisterna och deras tvångsåtgärder. Och när jag talar om “arbetslösa” så gör jag det i brist på bättre ord, för det jag menar är till stor del folk som har arbete (ibland i överflöd…). Jag menar de som av ekonomiska skäl skulle behöva jobba mer än vad de i dagsläget har möjlighet till. Vi ser idag en sanslös hög “öppen” arbetslöshet, men även i de höga siffrorna är det mycket fördolt, man ser inte de som är i åtgärder, man ser inte de som jobbar 80-90% men inte stämplar upp det sista för att slippa förnedras på AMS, de rekordmånga som sökt sig till studier i brist på annan försörjning syns inte heller, inte heller de långtidssjukskriva eller förtidspensionerade. Och i hög grad ser inte dessa människor varandra heller, de ser inte att de har samma problem och av samma orsaker, för i mångt och mycket skapas inte den gemenskap som behövs för en sådan analys.

När det gäller kampen på själva arbetsplatserna så skapas där, ganska lätt vill jag hävda, en gemenskap tack vare att vi faktiskt är sammanfösta som en arbetets armé att utföra vissa arbetsuppgifter snabbare och till mindre lön än vad vi själva gillar. Gemenskapen uppstår som en naturlig del av utsugningen, eller rättare sagt, gemenskapen uppstår ur kampen mot utsugningen.

Och gentemot de fast anställda, med sin gemenskap, försöker arbetsgivarna ofta använda människor ur “arbetets reservarmé” – i form av gratisjobbande praktikanter, bemanningsanställda eller underbetalda vikarier som vill “visa framfötterna”, och det är där det gäller att hålla ihop, tillfälliga och fasta. På det sättet präglar den höga arbetslösheten även situationen för de fast anställda, både genom ett högre tempo men också genom hotet om att bli av med jobbet – vi är alla fast hos AMS och i åtgärder, men vissa utav oss mer direkt än andra. Jag menar här också att vi alla har att tjäna på att människor slipper vara en del av arbetsmarknaden; bort med oavlönade praktikanter, ge studenter pengar som de kan leva på och sluta jaga arbetslösa med blåslampa.

Men dagens höga arbetslöshet är inte nog, kapitalet vill att alla ska vara tillgängliga för jobb hela tiden, man pratar parallellt om att göra det möjligt att jobba för äldre och att det krävs lägre ingångslöner och urholkat anställningsskydd för unga. En del av de saker som gick igenom i de franska CPE-lagarna var t ex att tilllåta nattarbete och ensamarbete för barn från 15 års ålder.

På ett parallellt plan pågår en teknisk utveckling samt en långtgående arbetsdelning som syftar till att bygga in arbetarnas yrkeskunskap i maskiner och tekniska lösningar för att på det sättet kunna göra sig av med yrkeskolad arbetskraft och ersätta dom med billigare okvalificerade arbetare. Arbetsdelningen syftar även den till att stycka upp ett avancerat arbete i mindre, enklare moment som vem som helst kan utforma. Det löpande bandet är inte på väg att försvinna utan sträcks ut allt mer och gäller allt fler yrkesgrupper. Även en hel del tidigare tjänstemannayrken håller på detta sätt på att “proletariseras”. Ur kapitalisternas synpunkt ska alla vara utbytbara hela tiden.

Krisen har på ett mer direkt sätt drabbat vikarier och tillfälligt anställda, då de är de första som (i tysthet) blir av med jobbet, det gör i sin tur att det ställs högre krav på de fast anställda. Samt, från arbetsgivarhåll, krav på uppluckring av arbetsrätten så att de äldsta, sjukaste, bråkigaste och minst produktiva fast anställda ska kunna sägas upp lättare.

I takt med att krisen även drabbar den offentliga sektorn gör man säg även där av med tilfälligt anställda samt inför saker som anställningsstopp. Även där blir det hårdare för de fast anställda samt sämre vård och omsorg för de som behöver det.

Här kan det vara en poäng att tänka på var den offentliga sektorn kommer ifrån; en del av det mervärde vi (och våra äldre klasskamrater) har producerat stjäls ifrån oss i form av skatt, och en del av den skatten används till att bygga upp vård till oss när vi är gamla och sjuka, möjlighet att låna böcker och en hel del andra saker. När det skärs ner är det därför i praktiken en slags samhällelig reallönesänkning som vi därmed principiellt ska motsätta oss.

Min poäng här är att de som kanske har störst anledning att kämpa mot nedskärningar är de tillfälligt anställda, och de trycks lätt undan till förmån för brukare och anhöriga, men just kravet på “fler händer i vården” är lika aktuellt för brukare som för fasta och tillfälliga. Det tål att tryckas lite extra på; timmisarna har här kanske en central plats i kampen mot nedskärningar då de har intresse av att behålla sina jobb.

Feminisering av fattigdomen
Kapitalismen är ett system som tar till vara och underblåser skillnader i t ex kön, hudfärg och härkomst, och det gör att när kapitalismen krisar, och då låter arbetarklassen betala för krisen, är det vissa som betalar mer än andra. Kvinnor har till större del tillfälliga anställningar än män (och större andel jobbar deltid), och mest är det inom LO-yrkena, det betyder också att kvinnor till större utsträckning drabbas av krisen genom arbetslöshet och minskade arbetstider. Parallellt med nedskärningar inom den offentliga sektorn betyder det att kvinnor nu får göra en hel del av det omsorgsarbete de tidigare gjorde mot betalning oavlönat i hemmet i form av barnpassning och vård av äldre släktningar. Kvinnor är till större utsträckning fattiga och fattiga är till större utsträckning kvinnor.

Vad är då kontentan av den dystra bild jag målar upp av arbetsmarknaden? Det är att vi måste börja se på motståndet med nya ögon, att vi måste organisera oss efter hur klassen faktiskt är organiserad och där de försöker splittra oss måste vi hålla ihop.

Där vi tidigare gjort ett tämligen grundligt jobb med att undersöka hur arbetsplatsmotståndet ser ut, måste vi också se hur motståndet mellan och utanför arbetsplatserna fungerar; hur ser vikariers, arbetslösas och praktikanters kollektiva och informella organisationsformer ut? På vilket sätt gör klassen motstånd redan nu, på vilket sätt är man organiserad och vad hindrar oss från att sprida dessa kamper och agera mer tillsammans?

Gå genast till Arbetsförmedlingen utan att passera Gå
Med den här analysen i bakfickan, där arbetslösheten hamnar i fokus, blir det uppenbart att Arbetsförmedlingen är en av de viktigaste platserna i samhällsfabriken. Det är antagligen den enda plats där vi gång på gång hamnar, på väg mellan åtgärder, vikariat, praktikantplatser, bemanningsföretag och soffan. Men hela detta nomadiserande liv på arbetsmarknadens stäpper gör också att identiteterna luckras upp och försvinner, människor identifierar sig inte med sitt jobb längre, lika lite som de identifierar sig som arbetslösa eller vikarier, och det är gott nog. Men vi kan nog inte bygga upp exklusiva organisationsformer utifrån dessa svunna identiteter heller, vi har redan sett ett par grupper för arbetslösa eller timvikarier uppstå och försvinna, och det är inget att sörja för människorna som verkade där har i de flesta fall slutat vara t ex arbetslösa. Den statliga politiken gentemot arbetslösa har till stor del haft det syftet också, att människor inte ska “fastna” i arbetslöshet eller “bidragsberoende” och nöja sig med det.

Motstånd lönar sig –

Jag har varit med om ett par kamper mot nedskärningar i Malmö, samtliga har varit mer eller mindre framgångsrika, men ingen har lyckats helt. I samtliga fall har nedskärningarna blivit mindre än vad politikerna från början aviserat, och lokaler som en vårdcentral och fritidsgårdar har fått vara kvar. Så motstånd lönar sig, och det tror jag också gäller när det kommer till jobben, i Göteborg har t ex Hamn4an gått i strejk istället för att lägga sig platta, i Frankrike har arbetare kidnappat chefer som svar. Mobilisering underifrån är det enda som hjälper. Så här är ett par av mina slutsatser från de kamper som jag varit med om i Malmö, jag vill hemskt gärna höra andra exempel från andra platser där man kämpat mot nedskärningar och hur det gått.

Häng ut dom ansvariga  personligen. Dom ska veta att dom har ögonen på sig, dom ska veta att dom är ansvariga för dom beslut dom tar, passar det inte kan de strunta i att skära ner eller avgå, det är inte svårare än så. I Malmö har vi affischerat med de ansvariga politikernas och tjänstemännens namn, telefonnummer och e-mail-adresser, och det har funkat.

Tillsammans är vi starka. Visst är det bra att skicka in enskilda brev men de är lätta att ignorera. Skicka tjugo eller hundra brev. Samla kvarteret och storma in på kommunfullmäktiges möte, ockupera fritidsgården. Min personliga favorit är 70 barn som var med på ett stadsdelsfullmäktigemöte när det skulle beslutas om nedskärningar. Kaosigt som fan. De försöker göra nedskärningar i det tysta, det ska vi inte låta dem. De kanske vill prata med enskilda representanter eller en kommitté, gå inte på det, så många som möjligt ska vara med.

Låt dem inte splittra oss. De kommer att säga att om de inte skär ner på det och det så måste de skära ner på baaarnen eller nåt annat. Det är bara ett fult knep. Låt er inte luras in i fällan att ta ansvar för kommunens budget eller nåt sånt. Vi skall inte betala krisen. Om de vill skära ner kan de börja med sina egna löner och privilegier.

Lita inte på partierna – spela ut dom mot varandra. De som sitter i opposition kommer alltid lova guld och gröna skogar, men nästa gång kan det vara dom som skär ner. Men visst kan man påpeka att man inte kommer rösta på den som skär ner.

Kim Müller

Svd
Alla drabbas inte så hårt: AB Sys Svd Dn
Bloggat: Röda Malmö

Från Konfliktportalen.se: Jinge skriver Nästlade kommentarer (tips), tusenpekpinnar skriver Skivbolag talar klarspråk – i väntan på Spotifys kollaps, Anders_S skriver Vad spelar det för roll?, L. O. Kristoffer Ejnermark skriver Pat Buchanan och Adolf Hitler – konservatismens skuld, eiz skriver SMI, Smittskyddsinstitutet

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,