Idag är det alltså tjugo år sedan muren föll. Givetvis ett ögonblick att fira för äkta kommunister. För ovanlighetens skull har jag därför stulit ihop lite material – en fräckis, ett ordspråk och ett boktips!

 

Fräckisen:
– Vad är det för likheten mellan KGB och 69:an?
– Halkar du med tungan får du skit!

Ordspråket
(från gamla Sovjet):
De låtsas att de betalar oss, vi låtsas att vi arbetar.

Boktipset:
Arbetare i en arbetarstat av Miklós Haraszti.
Miklós beskriver arbetet i en fabrik i Ungern, och visar med all tydlighet att det ser likadant ut som i de ”kapitalistiska” länderna.

Läs mer om ämnet:

Sydsvenskan HÄR!
Svenska Dagbladet. HÄR!
DN. HÄR!
AB: Här!

Från Konfliktportalen.se: Jinge skriver Högern krackelerar med jobbcoacherna, Anders_S skriver Adelns inflytande, Cvalda skriver Kvinnor – historier från arbetarklassen goes bostadsblogg, kimmuller skriver Malmö – Upprop för en giftfri stadsmiljö!, salkavalka skriver NITTIOTALSNOSTALGI I LUND

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Annonser

Här kommer ett liten mellaninlägg så länge. Dels vill jag berätta att jag omorganiserat bloggen en liten smula – för det första har jag samlat ”första persons” beskrivningar från arbetsplatser (främst min egen men även andras) under kategorin ”Jobb” så det ska vara lättare att hitta, den andra förändringen är att jag lagt till länkkategorin ”Arbetskamrater” för de länkar som också behandlar arbetsplatskamp på ett liknande och mer direkt sätt. Länktips på bloggar som skriver om jobb (helst med ett konfliktperspektiv) tas tacksamt emot.

Tycker du att detta är intressant? Tryck då här så får fler läsa det

Sedan vill jag hälsa två hemsidor välkomna – Avgrunden och Antipolitik. Antipolitik är ett forum för diskussion och debatt och Avgrunden är lite av en bloggportal som bevakar och hämtar in artiklar från radikal bloggar (däribland Kim Müller…).

Och som en extra liten hälsning till antipolitik.se publicerar jag här Sven Melanders utmärkta sketch om anti-politik.

I denna sketch ser vi Sven Melander i rollen som Vänstern (med anhang) och nån anonym (som sig bör) skitunge i rollen som Arbetarklassen. Ett par dialektiska parhästar att grunna över medan ni ser den är dessa:

Politik vs Antipolitik
Formellt parti vs Materiellt parti
Bruksvärde vs Bytesvärde

Roligt: Andrea Doria och Badlands Hyena

Uppdaterade konfliktare på sistone: Zwitterjon, Vida Latina om Uribe, Samhällsfeber, Autonoma Kärnan om Malmö26.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

På en arbetsplats hände det ofta att ackordsöverskottet inte betalades ut i avtalsenlig tid. Ett ackordslag som höll på med gjutning av grunden för en järnkonstruktion tog en kafferast under arbetstiden. När arbetschefen fick se detta rusade han fram till lagbasen och frågade:

– Var nånstans står det i avtalet att ni har rätt till kafferast på arbetstid?

– På samma sida där det står att vi ska vänta i tre månader på ackordsöverskott, svarade lagbasen lugnt. Det jämnar alltid ut sig nånstans, tillade han.

Det blev ingen ytterligare diskussion.

————————-

Efterlyses: Jag kommer skriva om julklappar man brukar få från företaget snart, så skriv en rad och berätta om era sämsta eller bästa klappar!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Vaktmästare Müller, anställd hos ett större företag, har fått reda på att direktören rest bort på ett par dagar.

Intet ont anande går han en dag in på chefens rum och slår sig ned i dennes bekväma fåtölj, drömmande om en fin tid som pensionär. Det bär sig emellertid inte bättre än att chefen kommer hem tidigare än beräknat, går upp på kontoret och finner Müller sovande i sin fåtölj. Müller blir väckt på ett något brutalt och oartigt sätt.

– Vad i herrans namn menar Müller med att gå och sätta sig på mitt kontor och snarka?!?

– Förlåt direktörn, förlåt, svarar Müller yrvaket. Jag visste inte att direktörn skulle komma, så jag, jag satt här och sov i direktörns ställe.

En annan ganska rolig bloggare är rivarn, även om han inte drar vitsar!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

big-pants.jpg

Jag har fortfarande inte fått egna arbetskläder på storköket jag jobbar på utan tvingas gå runt i de andras halvtrasiga trasor som passar jävligt illa. När jag tagit upp det med chefen säger hon bara att jag får vänta tills jag blir fast anställd. Jovisst, när helvetet fryser…

Men häromdagen så skulle chefen för hela rektorsområdet komma på besök, då kläckte en av mina arbetskamrater den lika ondskefulla som tramsiga idéen att jag skulle ta på mig det slitnaste och fulaste plaggen som passade sämst som vi kunde skrapa ihop. Jag var en smula tveksam till planen, det var ju jag som skulle se ut som ett fån, mina arbetskamrater var däremot otroligt entusiastiska. Men vad fan, jag tänkte jag skulle pröva i alla fall.

Med mina arbetskamraters hjälp hittade vi ett par byxor storlek XXL, en gammal murarskjorta som min chef vid ett tillfälle sagt att jag kunde använda (förmodligen kvarglömd av en hantverkare och stulen av vår snåla chef) samt en gul keps i pinsam passform med texten ”Tasty Tortellini”.

När min närmsta chef först fick sin på mig såg hon en smula skamsen ut och undrade om jag inte kunde ta på nåt annat. Jag hävdade hårdnackat att inget annat var rent. Det gick ett par timmar och jag rumlade runt i mina ful-kläder, en hel del gliringar och skratt var det min själ under dagen, men de skratten bjuder jag på. Tills slut var det dags för Big Chief att dyka upp. Jag såg till att komma fram ordentligt och synas och nog såg Big Chief mig alltid. Big Chief glodde så ögonen höll på och trilla ur och frågade min chef om jag jobbade där? Det kom ett förläget, pipande ”Ja” till svar och sen gick dom in på kontoret. Vi ur kökspersonalen höll på att garva ihjäl oss!

Nu återstår att se hur det går med arbetskläderna.

Hur är det med er läsare? Har ni arbetskläder som ledningen betalar eller hur är det? Skulle vara kul att höra om folk som lyckats kämpa till sig arbetskläder.

bagare1.jpg

Som flera tidningar har rapporterat (bl a Sydsvenskan) har två bagare på Pågens i Malmö fått tillsägelse för att de haft humor nog att ändra Pågens namn och logo till ”Plågen”. De hade lagt upp logon på en av bagarnas Facebook-sida. Men det blev lite liv om det och dom fick ta bort den.

Lärdomar att dra av det här är väl följande: Kapitalister saknar humor, yttrandefrihet gäller inte arbetare som snackar jobb samt att det är bättre att vara anonyma nästa gång!

Vore kul om ni läser kunde skicka in mer exempel på ”omgjorda namn” på företag!

En släkting till mig jobbade tidigare som diskare på en färja. Hon berättade för mig om att blecken såg för jävliga ut så hivade diskarna helt enkelt ut dom i sjön. Ett smidigt sätt att komma undan arbete.

Tyvärr har vi inte samma möjlighet på den ganska fancy restaurangen jag jobbar på just nu. Diskmaskinen har krånglat en hel del på sistone och ledningen är för snåla för att skaffa en ny. Däremot har vi haft reparatörer hos oss titt som tätt som med spänning tittat på detta förhistoriska monster. Senast satt kökschef på nåt möte eller slösurfade som vanligt så jag fick visa reparatören. Jag var väl inte så social till en början, det är en smula stressande och sinkande med detta strul. Men till slut fick jag tummen ur och bjöd på en kopp kaffe och bytte några ord med gubben. Han sa småleende till mig att ”det måste vara roligt att jobba på ett så här tjusigt ställe”, jag blev en smula paff – stod han här och var tokironisk med en fullkomlig främling? Jag svarade med en axelryckning att det var lika dålig lön i vilket fall som helst. Han spann på med ”det måste vara ett utsökt nöje att laga mat till så många fina och rika människor”. Jag småskrattade tillbaka. Denna träffande sarkasm var inte alls speciellt bitter utan sas med ett leende i samförstånd. Han gjorde faktiskt min dag.