oktober 2009


Här kommer ett bidrag från Agnes M. Larsson (läs även hennes blogg) inför föredraget på Vår Makt om att jobba på snabbmatsställen med den stiliga titeln ”Ett hatiskt föredrag om verkligheten på en värdelös fastfoodrestaurang”. Artikeln har tidigare varit publicerad i Direkt Aktion men återpubliceras nu här med författarens tillåtelse.
Annat på bloggen om snabbmat:

McDonalds – Nio saker att göra när det är dött
Alternative crew handbook

Here we go:
Mitt namn är Agnes och jag arbetar på en välkänd hamburgerkedja. Sedan något år tillbaka har jag analyserat min arbetssituation på en arbetsplatsblogg jag skapat, och nu ska jag fördjupa det i denna artikel med inriktning på min roll som kvinna i arbetslivet. Jag kommer att inrikta mig på frågeställningen om huruvida de kvinnliga arbetarnas situation är annorlunda än de manligas, och vad som skulle kunna göras för att åstadkomma en förändring. Naturligtvis utgår min analys endast från de erfarenheter jag har från just min arbetsplats och de specifika individer jag arbetade med där, och ska därför inte uppfattas som en generell analys.

Det första jag märkte när jag anställdes var den mer konkreta sexismen, det vill säga det som pågick öppet mellan individer. Det var allt från mästrande, härskartekniker och liknande till ett fåtal öppna sexuella trakasserier. De manliga arbetarna hade ett sätt att helt självklart ta plats från de kvinnliga, oavsett rang eller erfarenhet. Jag upplevde detta starkt när företaget nyanställde första gången efter min omgång. Plötsligt fanns det en kille som jobbat ett halvår kortare än mig, och inte alls hade samma tempo eller kunskaper, men likväl ständigt mästrade över mig och sa åt mig hur jag bäst skulle lösa situationer som jag klarade av perfekt. Även om det fanns några ödmjuka och respekterande killar bland de nya så var det den upplevelsen som fick mig att på allvar fundera över hur könsmaktsstrukturerna såg ut på vår arbetsplats. Det kändes hemskt att se honom mästra över de andra tjejerna, och främst att se deras reaktioner. Det förstärkte bara deras tro om att de var sämre än alla andra arbetare där, och jag fick ofta höra från de själva hur dåliga de var på det eller det momentet. Till saken hör att många av de nya tjejerna även kom från arbetarklassförhållanden, dock inte alla, och att samtliga killar var typisk medelklass och att nivån på självkänslan därmed även skiljde sig beroende på klasstillhörigheten.

Det jag såg var såklart en av de främsta personifieringarna av den kvinnliga könsrollen, Den Duktiga Flickan. Hon som alltid strävar efter att göra sitt bästa, fixa saker så att samtliga blir nöjda och ta ansvar långt utöver det egna ansvarsområdet. Sociala funktioner som rollövertagande, ansvarstagande intill självutplåning och nedvärderande av sin egen roll tillhör denna roll. Många av dessa drag kan också kopplas till den klassrelaterade självkänslan. Nästan samtliga kvinnor på min arbetsplats var just sådana. De slet hårt från början, tvekade på sin förmåga och tvivlade konstant på sin insats. Kommentarer som ”chefen och personalchefen älskar dig, men mig hatar dom” förekom ofta, liksom diskussioner kring vem som var duktigast, snabbast, vem som ledningen gillade och så vidare. Och det var där som jag upptäckte den djupliggande sexismen, den som var betydligt svårare att motverka och som var det riktiga problemet.

För hur mycket jag än stöttade dessa tjejer, uppmanade dem att ta plats och våga protestera mot mästrandet och tro på sig själva så kom jag alltid till en slags blockering. Det var den som gjorde det så mycket lättare att få med mig killarna i aktiva protester, skitsnack och fusk. Det var en blockering som de hade socialiserats in i via uppfostran av familj och samhälle och som nästan omöjliggjorde för dem att ta konflikter och vara jobbig. Givetvis fanns den mer eller mindre hos de olika individerna, och långtifrån alla kvinnor har den, men på min arbetsplats (och det är den jag baserar min analys på) stämde det in på samtliga. Jag kom fram till att det i mångt och mycket handlade om dålig självkänsla. De tvivlade ständigt på sig själva och behövde bekräftelse på att det de gjorde var rätt för att kunna genomföra det. När det kom till att kritisera arbetet och därmed hela auktoriteten fanns inte majoriteten där för att stödja dem, i och med att det inte fanns ett starkt arbetarkollektiv hos oss och det alltså var ledningen som bestämde normerna. Den nödvändiga bekräftelsen uteblev, och tillsammans med de insocialiserade normerna kring vad kvinnor och arbetare har rätt att kräva (som ju matchade ledningens normer väldigt väl) blev det tydligt för tjejerna att de hade gått över en gräns och inte längre var duktiga. De blev istället jobbiga, och vek sig därmed för chefens vilja. Ett klassikt fall av påläggande av skuld och det efterkommande rollövertagandet som är så typiskt för den kvinnliga könsrollen. Det hände ofta att även jag föll i den fällan, oavsett hur många år jag varit medveten om dessa strukturer.

För om du protesterar så är du inte duktig. Du är jobbig. Och eftersom mina kvinnliga arbetskamrater hade byggt upp sin självkänsla på att vara just duktiga så var steget till att bli jobbiga oerhört stort. Det fick mig att inse att den kvinnliga könsrollen så som den återspeglades hos de här unga tjejerna i mångt och mycket stod i motsättning till arbetsplatskampen jag försökte föra. Den manliga rollen står på sin rätt, vet att han har rätt och ska få sin vilja igenom, medan vi vet att vi har fel. Vi tvivlar ständigt på vår förmåga att bedöma rätt och ha rätt att vidta åtgärder. Detta problem måste överbyggas för att kunna skapa en grund till den kollektiva kamp jag eftersträvade. Därför insåg jag allt mer att en inriktning på stärkandet av konfliktviljan och modet hos dessa tjejer är den enda möjliga vägen till starka och konfliktinriktade arbetarkollektiv.

Agnes M. Larsson

Från Konfliktportalen.se: Jinge skriver Expressens ”avslöjande” en badanka?, L. O. Kristoffer Ejnermark skriver Den borgerliga propagandan mot Chavez, Kaj Raving skriver DN upprörs över miljökampanj från Naturskyddsföreningen, Anders_S skriver Återigen medlem av bloggpanelen för Stora Bloggpriset, martin skriver Framtidens vänsterskribenter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , a href=”http://bloggar.se/om/agnes” rel=”tag”>agnes

Annonser

Smygrelease på Tillsammans!

Lördagen den 24 oktober kommer boken Tillsammans för första gången finnas att köpa i Malmö. Platsen är Antikvanti på Hantverkaregatan 20 i Malmö (karta). Det kommer hållas två kortare föredrag och finnas gott om tid för mingel och småprat med folk från förlaget Pluribus och författarna från Kämpa tillsammans! Boken kostar 60 kr (ha gärna jämna pengar) och vi bjuder på förfriskningar.


14.00 – ”Vi kallar oss inte kommunister – vi är kommunister”

Andrés Brink håller föredrag baserat på sitt förord till Tillsammans. Där han sätter in bokens texter i ett större perspektiv i förhållande till samhället i stort och den autonoma rörelsen.

Ur förordet:

Som läsare av dom tidiga texterna är det värt att veta att Kämpa tillsammans! etablerade ett nytt sätt att förstå hur autonoma kunde göra politik. Texterna bröt med tidigare symbolpolitik och ett starkt fokus på den enskilda individen. Istället sattes lönearbetet som sådant i centrum och teorin blev ett sätt att utveckla verktyg för klasskamp som varken var formellt politiska eller kompromissande fackliga. Detta förde med sig en tydlig förändring av den autonoma rörelsen.”


15.00 – Vägrandets dynamik: ett föredrag om kommunism och kapital.
”Kommunismen är för oss inte ett tillstånd som skall uppnås, inte ett ideal, efter vilket verkligheten skall inrätta sig. Det vi kallar kommunism är den verkliga utveckling som upphäver det nuvarande tillståndet” skrev Karl Marx och Friedrich Engels i Den Tyska Ideologin. I det här föredraget går vi tillbaka till de marxistiska grunderna för att diskutera kapitalismens logik och kommunismen som en vägrandets dynamik bortom åsiktsgemenskaper och identiteter. Vad finns det för potential för förändring i en tid då den ekonomiska krisen tenderar att göra alltmer arbete och allt större delar av arbetarklassen överflödig för kapitalet? Vilken nytta kan vi ha av den marxistiska teorin när arbetarrörelsen rasat samman och arbetarklassens autonomi tycks imploderat? Och hur kan vi begreppsliggöra kommunismen när begrepp som klass, klasskamp och motsättningar för många tycks tömda på mening? – Kämpa Tillsammans, 2009.


Från Konfliktportalen.se: andread0ria skriver Nu visar de sitt rätta ansikte, Jinge skriver Rödgrön Hjärnblödning?, Anders_S skriver Vansinnigt agerande av oppositionens partiledare, Kaj Raving skriver Mord på fackföreningsledare i juntastyrda Honduras, Johan Frick skriver Inte bara äckligt

vmbild

”Bin som är förenade i en bikupa kan enkelt
bli utrökta och få sin honung stulen.
Men om vängrupper av bin svärmar omkring,
så vågar ingen röra deras honung.”
Kamunist Kranti

Klasskampskonferens Vår Makt 2009 31 okt – 1 nov

På Panora, S:t Gertrudsgatan 4 i Malmö (se karta).
Hela konferensen är gratis!

Välkommen till en inspirerande klasskampskonferens på temat Osäker arbetsmarknad – osäker inkomst och Kommunismen som rörelse: klass och parti. Den fasta anställningen är på väg bort och vi går mellan ströjobb, arbetslöshet, vikariat eller studier för att försörja oss. Hur kan vi bedriva kamper på arbetsplatser där vi är tillfälliga? I skolan? I arbetslöshetsåtgärder? Vad är en giltig analys av arbetarklassen idag? Var ser vi tendenserna till en rörelse som kan omkullkasta lönearbetet och kapitalet? Spännande föredragshållare och intressanta diskussioner om vilka former klasskampen tar sig på 2000-talet och om möjlig­heten att ta strid och vinna.

LADDA NER FLYGBLAD
LADDA NER FLYGBLAD version 2
(speciellt utformat för att delas på Arbetsförmedlingar och på snabbmatsrestauranger)
GÅ MED I FACEBOOK-EVENTET
Medarrangör: ABF

PROGRAM

LÖRDAG 31 oktober

12:00–13:00  Osäker arbetsmarknad – osäker inkomst
Vi bor osäkert i hyreslägenheter, har osäkra arbeten, är arbetslösa eller studerar för att slippa arbetsförmedlingen. Medan vi bor på soffan i Rosengård tar Malmö Kommunala Bostadsbolag vinsterna från våra hyrespengar och bygger Turning Torso med politikernas goda minne. Det handlar inte bara om jobb eller bostad eller att priserna höjs i kollektivtrafiken. Allting hänger ihop.

13:30–14:30  Arbetsfornedringen.se: Att överleva arbetslöshet
Arbetslösheten i Sverige är skyhög, framförallt bland ungdomar. Arbetslösheten används för att dumpa lönerna. Funktionen med AMS är inte att förmedla jobb, utan att få dig att hata arbetslösheten så mycket så du tar vilket skitjobb som helst. Vi tvingas till vuxendagis där man får fila på sin CV eller lära sig Word. Hur ska man överleva sin arbetslöshet? Varför finns det arbetslöshet? Arbetsfornedringen.se kommer och berättar.

15:00–16:00  Ett hatiskt föredrag om verkligheten på en värdelös fastfoodrestaurang
Snabbmatställena skryter ofta om att de är en ingång till arbetslivet för ungdomar. Men hur kul är det med stress, dålig lön, idiotiska chefer och att lukta pommes när man kommer hem? Maria berättar hur man kan ta strid för sina rättigheter och dra ner på tempot med sina arbetskamrater.

16:30–17:30  Bemanningsbranschen inifrån
En paneldiskussion med och av anställda och fd anställda i bemanningsföretag som berättar om sina egna erfarenheter i olika branscher så som lager, tidningsutdelning och annat. Med bakgrunden till hur bemanningsföreragen använts för att kunna luckra upp starka arbetarkollektiv och varsla folk frågar vi oss hur man kan kämpa som bemanningsanställd.

SÖNDAG 1 november

12:00–13:00  Folkrörelselinjen för arbetslösa – Att fortsätta hålla ihop arbetskollektivet och kämpa efter en uppsägning
Per och hans arbetskamrater på Volvo lyckades att bedriva en framgångsrik arbetsplatskamp med hjälp av folkrörelselinjens metoder. På grund av krisen blev han och flera andra uppsagda. Oftast slutar en uppsägning i att arbetarkollektivet splittras, men Per och hans arbetskamrater lyckades att hålla ihop även efter de blivit av med jobben. Läs gärna Pers text om detta inför föredraget.

13:30–14:30  Nick från Endnotes: Klasskamp efter arbetarrörelsens  död: vad är kommunisering?
Vår makt har försvunnit. Klasskampen mellan 1968 och 1973 markerade arbetarrörelsens död. Den kapitalistiska omstruktureringen har sedan dess omvandlat klassförhållandena. Nu handlar den revolutionära frågan inte om ekonomiskt eller politiskt maktövertagande av arbetarklassen, utan istället om kommunisering (den omedelbara upphävelsen av kapitalistiska socialförhållanden som samtidigt är den omedelbara produktion av kommunism).

15:00–16:00  Marcel från Kämpa Tillsammans!: Det materiella partiet  och kampen mot arbetet
Kapitalismen är motsättningen mellan arbete och kapital, en motsättning som fortplantar sig och sprider sig genom hela kapitalets struktur. I det här föredraget går vi tillbaka till de marxistiska grunderna och diskuterar kapitalets behov av arbete och reproduktionen av ett proletariat för att fortsätta överleva. Vi ser hur det marxistiska partibegreppet blivit ett försök till svar på frågan om vad som kan kasta kapitalismen över ända. Kanske kan vi förstå partiet som ett materiellt parti, ett parti som bildar sin gemenskap genom att blockera ekonomin och störa reproduktionen, snarare än genom att formera aktivistiska identiteter eller åsiktsgemenskaper?

ATT LÄSA

Här är lite texter vi rekommenderar att man läser inför Vår Makt.

Tidigare Vår Makt-konferenser

Detta är sjätte Vår Makt-konferensen som anordnats i Malmö. Information om tidigare Vår Makt-konferenser finns här:

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Tredje delen om livet i Jobb- och utvecklingsgarantin.

Första läser du här – Intake: Informationsträff om jobb- och utvecklingsgarantin
och andra här – Återbesöket

Battle cry

november 23, 2007 av thomasveil

Den konstigaste grejen hände häromdan. På en och samma gång kom det email från två olika ställen om ett jobb. Det verkar som om de ansökningar jag tvingats göra registrerats av de presumtiva uppdragsgivarna. Och även om jag skickat stympade CVn och rudimentära och felstavade följebrev har dom sparat på mina ansökningar. Otroligt. Jag gör ju allt för att undvika att hamna i en konfliktsituation för att bli kalllad till en jobbintervju. Det vore speciellt fatalt om jag blev kallad till en jobbintervju på en anvisning från arbetsförmedlingen. Hur som helst så verkar det som om det finns ett visst behov av mina erfarenheter inom vissa företag. Och det var den jävligaste känslan. Trots att jag jag bestämt mig för att lägga av med arbete kände jag suget att höra av mig till dom som skickade emailen. Ja, jag hade ett ögonblick av svaghet, det måste jag erkänna. Man är ju inte mer än människa. Man vill tillhöra, man vill producera, man vill få ett erkännande som person. Men med resolut snabbhet insåg jag att ett yrkesverksamt liv är ett helt teoretiskt koncept nuförtiden. Det är som att livet utanför murarna för livstidsdömda är overkligt. Och vem vill gå upp 7.00 varje morgon måndag till fredag? Vem orkar övertyga fuckade rekryterare om att man är en duktig producerande enhet. Jag orkar helt enkelt inte med dom jävla kostymbärande idioterna. Det kändes alldeles för jävla jobbigt. Ja, jag erkänner. Jag är slagen. Fuck them and fuck their dogs. Så jag brydde mig inte om att svar på deras
email. Men visst var det en märklig upplevelse. Faan, man är svag ibland. Ävensom om det bara är för en sekund.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

En personen från gruppen Kämpa tillsammans! kommer och berättar om boken Tillsammans!, en samling texter skrivna av gruppen. Men även om gruppens influenser och om hur gruppens teoretiska utveckling gestaltade sig.
Gruppen lade mycket av sin fokus på lönearbetet och dess roll i kapitalismen, men även på möjligheterna att göra motstånd mot detta. Ett ypperligt tillfälle att få en djupare insyn i gruppens texter.
Boken Tillsammans! kommer att finnas till försäljning innan och efter föredraget.

När: Torsdagen den 8e oktober. Vi öppnar dörrarna kl 17, föredraget börjar kl 18.
Var: Göteborgs LS lokaler, Olof Palmes plats 1, vid Järntorget.
Arrangör: Syndikalistiskt Forum.

Föredraget är gratis.
__________________
Syndikalistiskt forum

webshop@syndikalistisktforum.se

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Andra delen om livet i Jobb- och utvecklingsgarantin. Första läser du här – Intake: Informationsträff om jobb- och utvecklingsgarantin

Återbesöket
november 23, 2007 av thomasveil

Så var det dags för återbesöket på AF. Jag skulle meddela tjänstemännen där om jag ville delta i Jugarn eller inte. Svaret skulle förstås bli ett rungande ”JA”, dvs ”Ge mig stålarna, era jävlar!”. Jag dök upp på min AF och fick förstås en nitlott av maskinen. Det var en gammal helvetesdrake som tog emot mig när det var min tur. Jag förlorade 20 minuter av mitt liv för att denna drake skulle aslångsamt knacka in i datorn att jag ville delta i Jugarn och vilket datum som min a-kassa tar slut. Ja, det var det hela. Men man kan ju undra om det är hårdare tag som gäller nu. Men AMS kommer jag inte att sakna. Dom gjorde aldrig ett skit för mig. Inte för att jag vill ha ett jobb men det är ju alltid irriterande med ineffektivitet. Så nu gäller kallelsen till första träffen med handläggaren för Jugarn – jobb- och utvecklingsgarantin. Min princip kommer att vara att ljuga ihop en helvetes coverstory. Frågar dom om fritidsintressen eller liknande kommer jag att ljuga ihop en vadsomhelststory, dom skitarna ska inte få veta nåt om mig, det är en sak som är klar. Få se nu, jag gillar golf, javisst, jag spelar golf på fritiden. Hehehe.

Arbetslöshet i media: Ab om nåt drömjobbsfixade, Sydsvenskan om en kille med en skylt

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Högre hus i Olivedal, Jinge skriver Lakejen Mahmoud Abbas?, Tuss skriver Stöd Kommando Carl Bildt och Abbenay!

Sydsvenskan har idag ett längre reportage om de autonoma i Skåne, med intervjuer med flera olika grupper, samt info om de aktioner som varit och lokaler som finns. ”De autonoma” eller ”den militanta vänstern” är ett ganska brett begrepp som delvis täcker in grupper som inte har så där jättemycket gemensamt, men luddigheten är i alla fall delvis självvald. Själv var jag tillfrågad om att bli intervjuad också men avstod.

En av grupperna, Kämpa tillsammans! (som jag för övrigt är med i), kommer i dagarna ut med en bok med samlade texter från 1997-2009. Man kan förboka den för det väldigt blygsamma priset 60 kr. Förbokar gör du hos Radikal Distro

För att få en uppfattning om bokens innehåll kolla på Kämpa tillsammans! textarkiv (med texter på ett tiotal språk) eller läs baksidestexten:
Tillsammans – Gemenskap och klasskamp på samhällsfabrikens golv.

I ”Tillsammans!” blandas historia och avancerad teoribildning med rövarhistorier från arbetsplatser som mest liknar dårhus. Vi får möta allt ifrån fotbollsspelande bagare och flipperspelande restaurangarbetare till arbetslösa datortekdeltagare, som lär sina arbetsförmedlare ett och annat om hur arbetsmarknaden verkligen ser ut. Med texter som berättar om hur arbetarklassen exploateras, men också om hur ett ansiktslöst motstånd kan ta form, ges ögonblicksbilder av vardagens dolda klasskamp.

Denna bok är skriven för dig som vill få en djupare förståelse för arbetets roll i kapitalismen och möjligheterna till motstånd. Den utgör även en introduktion till den autonoma rörelsen och är ett dokument över den utomparlamentariska vänsterns utveckling från 1990-talets mitt.

”Tillsammans!” är en samling texter skrivna av gruppen Kämpa tillsammans! Med teoretisk skärpa, humor och rå kompromisslöshet analyserar de samhället och sin egen roll som arbetare. Kämpa tillsammans har tidigare gett ut boken ”Vi vill ha allting!”.

För övrigt har jag också publicerat förordet.

Länkar till ett par av de grupperna som reportaget handlar om:

Motarbetaren
SUF
Allt åt alla
Asylgruppen Lund
Ockupantscenen

Här på sidan kan du läsa flera pressmeddelanden och artiklar om de aktioner som nämts i Sydsvenskan reportage, använd helt enkelt sökfuntionen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,