Här kommer ett insänt bidrag om kampen som några anställda på en bingosite genomförde framgångsrikt. Det är nog den första ”internet-strejk” jag hört talas, där de anställda inte ens träffat varandra. Läs och lär!

Bingo-Chat-jobbet
Vi var sex stycken som fick jobb som chat-värdar på en Bingosite. (En av oss blev sedan arbetsledare för gruppen.)
Vi har olika bakgrund och hade arbetat med olika typer av jobb som internetsupport och telefonförsäljning bl.a. Jobbet som chat-värd kräver inga djupa datakunskaper.

Cheferna sitter i Sydafrika, men intervjuerna skedde i Stockholm hos ett okänt bemanningsföretag. Jag hade en intervju över telefon och via e-mail vilket gick lika bra.

Eftersom vi bodde på olika ställen i landet och jobbade hemifrån våra egna datorer, så blev MSN vårt gemensamma pausrum. MSN användes också under träningen. Vår träningstid skulle vara i två veckor, då fick vi lära oss allt om jobbet.

I annnonsen om chatvärdsjobbet så stod det heltidsjobb. Men under träningstiden fick vi veta att vi antagligen bara skulle få jobba 14 timmar i veckan. Och vi skulle vara timanställda.
Ingen av oss skulle klara sig på den lönen!

Det var väldigt bra med MSN eftersom man kan öppna flera dialogrutor samtidigt. Vi hade vår ”träningsruta” där vi pratade med arbetsledaren och en där vi andra pratade själva, på samma gång. Vi diskuterade och kom mer eller mindre överens om att vi skulle kräva fler timmar men hur vi skulle gå till väga var inte alla överens om.

Det var en kille, Jocke, som ville gå sin egen väg, han trodde sig favoriseras av cheferna i Sydafrika (en av dem sagt att han var snygg) så han mailade till dem själv och körde sitt egna race.
Och så fanns det en som var diplomatisk, som tyckte att både cheferna och vi hade rätt men ville helst inte ta ställning till något.

Vi andra pratade ihop oss och fick stöd av Frances Tuuloskorpi då vi undrade över något. Som arbetslagar och förslag till hur man kunde gå till väga m.m.
Facket kunde inte hjälpa till eftersom ingen av oss varit medlemmar där i över tre månader och de rådde oss till att skaffa en advokat.

Jocke fick ingen respons på sina mejl. Och tillslut gick alla med på att vi skulle samla ihop oss och skicka ett gemensamt mejl till cheferna i SA. Vi sade åt arbetsledaren att vi inte tänkte gå in i bingochatrummet och träna förrän de i SA hade gått med på våra villkor.
Arbetsledaren fick höra massor med svordomar från cheferna och de sa åt henne att fuck off och oss med och att vi inte alls kunde göra så.

Vi tränade inte och var inte tillgängliga på MSN i en till två dagar. Sen fick vi ett e-mail om att de gått med på att ge oss betalt för minst 28 timmar i veckan även om vi inte skulle jobba så mycket. Det lät mycket bättre, så då återgick vi till träningen.

Vi har inte kommit upp i de timmarna någonsin sedan vi blev anställda, men vi får alltså betalt för 28 timmar i alla fall. Även under perioder då bingosidan har kraschat har vi fått lön, det skulle vi ju inte fått om vi varit timanställda. Så det blev bra resultat av en så liten ”strejk”.

Tycker du att detta är intressant? Tryck då här så får fler läsa det

Mer bloggat om jobb: Kvinnor om när vårdtagare dör.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,