Det handlar om klass

Jag läser idag i Sydsvenskan om utedagis och deras ökade populäritet, ungarna är ute mest hela dagarna och det är bra för hälsan. Jag gillar hela idéen med utedagis (även om det framgår av artikeln att det delvis är ett sätt att spara).

Jag är av den allmänna åsikten att de som egentligen bestämmer i världen är överklassen, de med mest pengar och så där. Det är väl en åsikt som inte är så ovanlig, men många andra verkar tro att ”samhället” ändå satsar mest pengar på de utan egna resurser (än sin arbetskraft vill säga) och att de rika spenderar sina egna pengar på det dom nu lägger dom på. Men i artikeln framgår det också med all önskvärd tydlighet att politikerna prioriterar de som redan har gentemot de som inte har det. Det är i och för sig inte så konstigt, politikerna tillhör ju själva de bättre bemedlade och lägger de kommunala kulorna på sig själva och sina bekanta eller för att citera ett slagord – ”Ilmar våra pengar tar, ger åt dom som redan har!”

Nu är naturligtvis inte hela befolkningen i Malmös fiiinare områden överklass, utan snarare välbärgad medelklass.

Jag har vid något tillfälle i kommentarer anklagats för att vara bitter och se allt i klass, men jag måste erkänna att det är svårt att låta bli. Det är svårt att låta bli när jag läser att det i stadsdelarna Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden finns 207 platser för på utomhusförskolor. Dessa är mig veterligen de två områden i Malmö med högst medelinkomst, i Malmös områden med lägst medelinkomst (Fosie, Södra Innerstaden och Rosengård) finns det, hör och häpna, 20 platser!

Man kanske kan förledas att tro att det inte finns intresse i de fattigare stadsdelarna, men så är inte fallet. 2007 ansökte föräldrar om platser i de fattigaste områden för 241 barn, 2008 hade det minskat till 174 (inte så märkligt kanske då man väl hört av bekanta att det inte fanns platser). Så när det ansöktes om plats för 241 barn fanns det plats för 20, en av tolv alltså, snyggt jobbat.

Och hur var det i rika Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden? Där fanns det förståss ett brinnande intresse för de mer hälsosamma utedagisen? Nix, så var det inte, där var det 2007 ansökt om 56 platser och 2008 om hela 22 platser. Så där var det helt omvänt.

Rika områden 2008 – 22 barn ansöker om 207 platser.

Fattiga områden 2007 – 241 barn ansöker om 20 platser.

När det gäller den folkhälsan så kan man tillägga att antal barn med allergier och astma ökar hela tiden, samt att medellivslängden i Malmös fattigare områden är upp till 8 år kortare än i de rika områdena. Dessutom lär det ju vara så att de rika ungarna i större utsträckning har lättare att komma ut i naturen på fritiden (tillgång till bil, sommarstuga osv).

Det handlar om klass. Igen, hela jävla tiden.

Intressant?

På Konflikt: Syrran om den okunniga högern, Vida Latina om en Marsdag i Bogotá, Colombia.

Motarbetaren har kommit ut med ett nytt nummer om Posten.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,