suitcase.jpg
Foto: Tony Cenicola/The New York Times

Jag har alltid varit svag för myter, sagor och historier, och jag tycker det är speciellt intressant men moderna myter. Jag vet inte varför, men jag tycker nog det är lite trist att det på något sätt deklareras att tiden för alla stora sagor och berättelser är slut. Allt går att förklara och arkivera, jag tror att berättelser har ett sätt att knyta ihop människor och skapa en gemenskap. Jag vet att många gillar att läsa om dom arbetsplatsberättelser som bland annat publiceras här, och jag vill tro att det inte enbart är för att man dra samma politiska slutsatser. Jag har för övrigt skrivit om berättande här.

capa1.jpg

”Om dina bilder inte är tillräckligt bra, är du inte tillräckligt nära.”
Robert Capa

Så nu till dagens ämne; världens kanske mest berömda krigsfotograf, Robert Capa (som bland annat tog den berömda bilden ovan från spanska inbördeskriget) lämnade Paris i all hast vid andra världskrigets utbrott 1939. Han hade så bråttom så han lämnade kvar en hel del negativa i ett parisiskt mörkrum. Själv trodde han fram till sin död i Vietnam 1954 att negativen förstördes under nazisternas ockupation. Denna gång i Vietnam kom Capa lite väl nära och trampade på en landmina och dog.

Men det har hela tiden funnits ihärdiga rykten som säger att Capas försvunna foton, de flesta av dom tagna under spanska inbördeskriget som slutade 1939, fortfarande har existerat. Rykten blev bara mer ihärdiga runt 1995 och har nu, nästan 70 år senare, dykt upp i Mexico.

Och som sig bör är det en bra historia som ligger bakom, det har visat sig att en mexikansk diplomat och general, som arbetade under Pancho Villa, kom över negativen och tog med sig dom hem till Mexico, där de verkar ha varit i familjen ägo fram tills december 2007. Nu är de på International Center of Photography i Manhattan, som startades av Robert Capas bror.

“This really is the holy grail of Capa work,” säger Brian Wallis, chef på centret.

Uppdaterat: SvD har idag en recension av Capas memoarbok Från Nordafrika till Berlin (Slightly Out of Focus, 1947).

Tycker du att detta är intressant? Tryck då här så får fler läsa det

Läs mer på: New York Times, Populär Historia

En annan som diktat om Lilla Karachi är Som jag bäddar.

Konfliktare som bloggar: Red Metal, Vida Latina och slutstadium.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,