dreed2.jpg

 

Intake: En artikel om Tallgatan-konflikten, tidigare berörd i Arbetsdomstolen – Syndikalisterna 3 – 0 skriven av en medlem i Malmö LS.

 

En fallstudie i legalismen

– Malmö social och vårdsyndikat av SAC vs Malmö stad/Fosie stadsdelsförvaltning

 

 

Under en lång tid har konflikten mellan syndikatet och kommunen, angående splittringen av sektionen på Tallgatan, pågått både på gatan, på arbetsplatsen och i domstol. Senaste händelsen i konflikten är att arbetsdomstolen har avgjort huruvida Malmö stad gjort intrång i sektionens verksamhet och kränkt en av sektionens medlemmars rätt att organisera sig mot arbetsledningen genom att använda sig av och delta i stridsåtgärder (föreningsrätten). I samband med rättegången så begärde syndikatet ut en offentlig handling kallad ”SAC dokumentation” som kommunen upprättat i samband med konflikten med syndikatet och som skickats till förvaltningar och politiker. Delar av handlingen sekretessbelades med hänvisning till att uppgifterna skulle påverka kommunens ställning mot syndikatet i arbetsdomstolen. Syndikatets talan avslogs i sin helhet den 21 november.

 

Nu finns det en mängd frågetecken kring domen. Kontentan är att AD sätter vår rätt att organisera oss ur spel. Till och med reformisterna, Kurt Junesjö före detta TCO/LO rättsjurist, håller med oss i sina kommentarer om domen:

 

Vid föreningsrättskränkning är det i AD en förenklad bevisbörda. Kan den kränktes organisation visa åtgärd och dessutom göra sannolikt (alltså ett lägre beviskrav än full bevisning) att åtgärden har föreningsrättskränkande syfte, går bevisbördan över på motsidan att det inte finns föreningsrättkränkande syfte.

 

I det här fallet har så stora förändringar skett i den anställdes anställningsförhållanden att åtgärdsrekvisitet uppenbarligen är uppfyllt enligt AD. Fråga är då om det den fackliga organisationen lyckats göra sannolikt att syftet varit föreningsrättskränkande så att arbetsgivaren haft att styrka ett annat godtagbart syfte för åtgärden

/…/

Normalt skulle man nog anse att detta är så pass graverande omständigheter att bevisbördan skulle gå över på arbetsgivaren, men så gör inte AD. Man lägger in arbetsgivarens motbevisning för att åtgärden är saklig för att styrka att det sannolikt inte fanns något föreningsrättskränkande syfte, vilket gör att bevisregeln egentligen tappar hela sin mening.”

 

Skall illustrera vidare med citat ur domen där syndikatets bevisning bedöms. Det är den bevisning som Junesjö anser vara så graverande att syndikatet egentligen kan anses ha bevisat att det var sannolikt att åtgärden hade ett föreningskränkande syfte. Från syndikatets synvinkel är det uppenbart att det är bevisat att syftet med åtgärden hade ett föreningskränkande syfte(om inte denna bevisning är tillräcklig vad skulle då vara det?)

 

Den 1 juni 2006 fick N E besked om att hon inte kunde erbjudas fortsatta vikariat på Tallgatan men däremot ett vikariat på Lantmannagatan under tiden den 5 juni – den 9 juli 2006. Samma dag underrättade staden N E om att hennes anställning inte skulle förlängas efter vikariatets slut den 9 juli 2006. Tvist råder om dessa åtgärder har varit föreningsrättskränkande eller inte /…/ Det är ostridigt att det vid mötet ställdes frågor till framför allt Stefan J om N Es anställning och varför hon inte arbetade kvar på Tallgatan. I P Ps anteckningar från det mötet finns noterat en fråga: ”Varför får inte N E vara här?” med svaret: ”N E har valt att gå i blockad och det arbetssättet godkänns inte.” K H har berättat att Stefan J sade att den som deltog i stridsåtgärden på Tallgatan ”fick skylla sig själv”, vilket han uppfattade som att man fick räkna med att i sådant fall bli av med arbetet. Stefan J har berättat att han redogjorde för vad som hänt i fråga om N Es anställningsförhållanden och att de åtgärder som i samband med stridsåtgärden vidtagits på Tallgatan när det gällde bemanningen haft som enda syfte att återskapa en god arbetsmiljö.”

 

AD anser alltså att syndikatets bevisning faktiskt återger de korrekta omständigheterna kring arbetsplatsmötet. Men för att undvika att syndikatet får rätt i den delen så lägger AD in, trots att bevisbördan för föreningsrättskränkning är delad, Malmö stads motbevisning för att styrka att syndikatets bevisning för sannolikheten av föreningsrättskränkning inte är sannolik! AD uttalar sig följande:

 

När det gäller syftet med erbjudandet till N E om arbete på Lantmannagatan är emellertid också följande av betydelse. Helen S har berättat att N E någon dag i slutet av maj 2006 till henne gjorde en muntlig anmälan om företrädesrätt till återanställning, att det var första gången som det hänt, och att det var denna anmälan som var skälet till att N E blev erbjuden arbetet på Lantmannagatan./…/ Det kan enligt Arbetsdomstolens mening inte anses visat att N E faktiskt gjort en anmälan om företrädesrätt till återanställning i slutet maj månad. Däremot kan det inte uteslutas att företrädare för staden felaktigt uppfattat situationen så eftersom det annars helt skulle saknas anledning att lämna ett erbjudande om återanställning.”

 

Förutom att Malmö stads motbevisning läggs in som bevisning mot syndikatets bevisning så konstaterar AD, trots att man anser att Malmö stad inte kunnat bevisa sin sak, att staden måste ha ”felaktigt uppfattat situationen så eftersom det annars helt skulle saknas anledning att lämna ett erbjudande om återanställning”. Men det är ju bara det att syndikatets bevisning går ut på att anledningen att man lämnande erbjudandet var att man ville få bort medlemmen från arbetsplatsen på grunden att medlemmen deltog i sektionens stridsåtgärder.

 

Vad gäller dokumentet som Malmö stad sekretessbelade så ville syndikatet i en förfrågan till domstolen att domstolen skulle inhämta informationen eftersom den hade viktig betydelse för domens slutgiltiga avgörande. Men såhär kommenterar AD denna begäran:

 

Efter det att huvudförhandlingen har avslutats har syndikatet inkommit med en skrivelse med begäran om att Arbetsdomstolen, med stöd av 43 kap. 14 § rättegångsbalken, ska komplettera utredningen i målet genom att inhämta uppgifter ur det sekretessbelagda materialet ”SAC dokumentation 0607.dok”, uppgifter som enligt syndikatet är av väsentlig betydelse för målet.

 

I 43 kap. 14 § rättegångsbalken anges att om rätten sedan huvudförhandlingen avslutats finner att det är nödvändigt att komplettera utredningen innan målet avgörs, får fortsatt eller ny huvudförhandling hållas. Vidare anges att om kompletteringen är av enkel beskaffenhet, får rätten dock efter samråd med parterna inhämta utredningen på annat sätt än genom att hålla huvudförhandling. Enligt Arbetsdomstolens mening föreligger inte sådana omständigheter att det är nödvändigt att med stöd av den angivna bestämmelsen komplettera utredningen. Arbetsdomstolen lämnar således syndikatets skrivelse utan beaktande.”

 

Arbetsdomstolen anser alltså att det inte kan handla om viktig information för målet trots att bevisning har lämnats in i form av ett avslag där sekretessbeläggningen uttryckligen hänvisar till att informationen i princip skulle resultera i att Malmö stad förlorade den pågående processen. Nu, efter domen fastslagits, har naturligtvis syndikatet fått ut det sekretessbelagda materialet. Det visade sig naturligtvis att dokumentet tydligt klargör att medlemmen inte hade begärt företrädesrätt utan att man hade avslutat hennes anställning. Hade dokumentet lagts till som bevisning så hade syndikatet fått rätt. Givetvis innehåller dokumentet, som man även skickat runt till alla förvaltningar och politiker, namn på ett flertal personer som är kopplade till konflikten, vilket i sig kan räknas som olaga registrering. Speciellt med hänsyn till att ett flertal av de inblandade på ca 1 års tid inte fått arbete inom kommunen (undertecknad inräknad).

 

Förutom dessa omständigheter fanns det givetvis en mängd efterhandskonstruktioner från Malmö stads sida. Bland annat ett dokument från arbetsplatsmötet, som officiellt skrivits efter att domstolsprocessen inletts, där två anställda undertecknat en helt annan version av arbetsplatsmötet. En av de anställda var Helen Mårtensson, även känd som ”blockadbryterskan”, som var den enda ur arbetsstyrkan som utförde smittat arbete under driftsektionens stridsåtgärder. Dessutom fick Helena Mårtensson och den anställde Susanne H (som vittnade) båda anställning samma dag som sektionens medlem drevs bort från arbetsplatsen. Att detta förelåg visade sig från en förteckning över nyanställda som syndikatet hade begärt ut. Vidare så visade offentliga handlingar som syndikatet begärt ut att brevet som undertecknats egentligen var anteckningar från kommunals ombud som var med på mötet. Vittnena var uppenbarligen köpta och ljög naturligtvis på frågan huruvida sektionens medlem skulle arbeta under sommaren eftersom de själva hade fått medlemmens anställning. En viktig del i processen var syndikatets huvudvittne M J som i sista stund inte ville ställa upp som vittne eftersom hon kände sig hotad av arbetsköparens ställföreträdare i Fosie stadsdelsförvaltning. Främst gällde detta den sliskige enhetschefen Stefan Jönsson samt den psykopatiske sektionschefen Helen Niles Silow.

 

En annan uppenbar omständighet som arbetsdomstolen säkerligen tog intryck av var Malmö stads envetna smutskastning av personalen på Tallgatan och SAC:s fackliga reorganisering. Angående SAC:s fackliga reorganisering så var det ett ständigt återkommande exempel från Sveriges kommuner och landsting på hur aggressiva och konfrontativa SAC hade varit i Göteborg, Malmö, Strängnäs och Karlskrona. Man sa att SAC hade satt i system att ”låsa förhandlingsläget” för att sedan försöka tvinga igenom det med stridsåtgärder. Sammanfattningsvis kan konstateras att domen väl illustrerar kritiken av legalismen såsom den berörs i en annan artikel i detta nr. Domen är ett tydligt ställningstagande av arbetsdomstolen mot SAC:s fackliga reorganisering. Arbetsdomstolen gillar alltså inte det SAC gör. Kanske är det ett gott betyg?

En medlem i Malmö LS

 

Tycker du att detta är intressant? Tryck då här så får fler läsa det

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Nytt på konflikt: Vida Latina om det här med marknadshyror, Red Metal om klass och nation.