Tja, eller att man hotar med massuppsägningar (och visar att man inte bangar att genomföra dem) och andra verkningsfulla stridsmedel (inom så väl som utomfackliga).

Skillnaden i Danmark och Norge som jag förstår det är att där har det inte varit som i Sverige. Sossarna har styrt både fack och stat under lång tid så svenska vårdlöner har i praktiken bestämts i det verkställande utskottet efter vad som är bra för staten. Bara att se Uppdrag gransknings granskning om förra vårdupproret där vissa satt och förhandlade med sig själva eftersom de hade dubbla stolar; de satt både hos facket och arbetsgivaren. O det var ju Göran som satte ner foten så Ylva Thörn fick blåsa av upproret trots att den inte gett något resultat. Men kommuner och landssting slapp betala löner så deras ekonomi förbättrades väsentligt under strejken.

När man snackat om att lönerna är mycket högre för syrrorna i Danmark och Norge undrar jag också på vilket sätt vården där skiljer sig åt från Sverige – nån som har bättre koll på det?

Förhandlar man som ett kollektiv så får man ju vara bered att solidariskt dela med sig av sin lön till de som presterar sämre, eftersom alla har ungefär samma löneutveckling baserad på ålder.

Sjukskoterskorna ma vara varda mer, men det ar nastan sa att det far skylla sig sjalva nar de inte sager ifran mot den organisationen som verkligen satter kappar i hjulet: Facket.

Vissa kanske resonerar som så att lönesättning borde bero på hur viktigt jobbet är. Och Sjuksköterskeyrket är så viktigt att det är belagt med strejkförbud. Så alla yrken som inte har det är alltså enligt staten inte lika viktiga eller betydelsefulla för samhället.

Jag tycker deras krav är mer än rimliga, en 3årig utbildning som nummera är på ingenjörsnivå. Att vara tvungen att arbeta obekväma tider med stort ansvar, stress och underbemaning borde premieras betydligt bättre!

Dessutom är lönekraven i nivå med att en nyexaminerad sjuksköterska ska tjäna lika mycket som en undersköterska som arbetat 10-15 år. Ännu ett problem man borde belysa…