Här under polstjärnan

Idag är det 90 år sedan finska inbördeskriget bröt ut, något som bland annat DN och SvD (SvDs artikel är för övrigt mer uttömmande) uppmärksammar i två artiklar som i huvudsak tar upp den vita sidans terror efter segern. Men även hur den officiella historiesynen varit i Finland.

Jag ska inte skriva så mycket om själva händelsen utan istället rekommendera Väinö Linnas triologi – Här under polstjärnan. Linnas torpartriologi är faktiskt de bästa böcker jag någonsin läst (de slår enligt mig Mobergs Utvandrarna-böcker med hästlängder). Linna börjar sin berättelse om en ganska alldaglig finsk torparfamilj, familjen Koskela, på 1880-talet och historien bär iväg till att ta upp inbördeskriget, samt första och andra världskriget och allt däremellan, som Finland frigörelse från Ryssland t ex. Motsättnngarna mellan torpare, prästerskapet och storbönderna är ett dominerande tema.

Det läggs ned en hel del tid på inbördeskriget samt förspelet och efterdyningarna till det. Och är man speciellt intresserad av det så är det den andra boken man ska läsa – ”Upp trälar!”. Men jag rekommenderar varmt att man läser hela triologin (samt den fristånde Okänd soldat som behandlar vinterkriget och fortsättningskriget).

Det som gör böckerna så jävla bra enligt mig är dels att de genomsyras av en svart humor och en människokärlek som lyser igenom även i de mörkaste stunder, det blir aldrig ”bara” bittert och för jävligt. Ska jag jämföra berättarstilen med några svenska böcker skulle det närmast vara Lyftet och Grundbulten av Kennet Ahl (har tyvärr inte läst den Högriskbegravning än).

Språket kan vara lite svårt i början då det är extremt dialektalt, men det vänjer man sig snart vid och då blir det desto roligare. Såhär låter det ungefär:

Å om handä prästsatan säger så mytje
som ett ord till på tvären åt mej så
klämmer jag till an mitt i adventen.
Sen må han va en andens man så mytje han vill.

- Koskelas Akseli

Det var allt från mig idag!

Läs även andra bloggares åsikter om väinö linna, finland, inbördeskrig, klass, bokrecension, samhälle, politik

Tycker du att detta är intressant? Tryck då här så får fler läsa det

Ainur skriver:

januari 27, 2008 at 11:59 f m

På skämt har jag ibland undrat om inte den svenska översättningen var en produkt av en borgerlig konspiration för att göra Linnas verk svårtillgängliga. Varför översätta dialekterna till finlandssvenska mål som inte alls passar in i kontexten, varken geografiskt eller kulturellt? Om den rikssvenske läsaren inte ens känner igen dialekten och kan föreställa sig hur den låter i tal, måste det ju bli ett hinder för förståelsen.
Å andra sidan känner jag åtminstone två skåningar som har läst och tyckt om Här under Polstjärnan. Det är nog bara jag själv som underskattar läsarna. Men så är jag ju också uppvuxen med en mor från Tavastland, och vi har även bott i Väinö Linnas hembygd i Urjala, vilket gör att ingen översättning kan leva upp till originalets säregna dialekt…

kimmuller skriver:

januari 27, 2008 at 12:23 e m

Jag kan tänka mig att översättningen inte kommer upp till originalets nivå. Men vad ser du för alternativ till finlandssvenskan? Att ersätta den med olika svenska dialekter som passar bättre kulturellt, riksvenska eller helt enkelt använda fantasin mer?

Och på tal om borgerliga konspirationer så har jag hört att Linna aldrig fick Nobelpriset för sin ”rödhets” skull.

För övrigt: heter finska Suomeksi? Om man alltså skulle ha en rubrik för texter på finska?

_h_ skriver:

januari 27, 2008 at 6:10 e m

En rolig grej med ”okänd soldat” är att den är censurerad. Vad jag hört så är en massa officerarförakt och annat som i för stor grad hotade fosterlandskänslorna borttagna. Dock så ska boken ha ny utgetts i sin ocensurerade version för nåt(gra?) år sedan. Frågan är om detta har rättats till i nya svenska utgåvor…

Aha hittade min källa:

”The original – uncensored – edition of Tuntematon sotilas, entitled Sotaromaani, was published in 2000, and revealed that especially Linna’s critical views of officers and commanders at headquarters were removed, and the coarse language of the soldiers was occasionally straightened.”

http://www.kirjasto.sci.fi/vlinna.htm

Evagrios skriver:

januari 28, 2008 at 9:19 f m

Suomeksi betyder ”på finska” och är korrekt rubrik för en lista över böcker på finska. Språket heter, precis som landet suomi.

Yepp, Under polstjärnan är toppen. För mig som växt upp med en skolundervisning som reducerade vinterkriget till att ”onda rödade bråkade men vi fixade dem” så var det en omskakande upplevelse i tiderna.

januari 28, 2008 at 10:01 f m

Man tackar för översättningen. Då jag även jobbar med en annan blogg som har denna kategori:
http://kampatillsammans.wordpress.com/

I Sverige har skolundervisningen snarast lyst med sin frånvaro i detta ämne.

Med vilken rätt? « Petter Partikulärt skriver:

januari 28, 2008 at 9:22 e m

[...] andra har jobbat ihop och betalar mig MED VILKEN RÄTT!!!! ———– Läs: Aku, Kim, reciprocity, red, redu, slutstadium, syrran, vida, täcket, zwitter, svensson , alliansfritt, [...]

Fildelningsdebatten « Slutstadium skriver:

januari 30, 2008 at 9:55 f m

[...] är flitiga: Akuhujan, Kim Müller, Reciprocity, Red Metal, Redundans, Syrran, Vida Latina, Undertäcket, Petter och [...]

aku skriver:

februari 1, 2008 at 11:46 f m

orkar man inte läsa böckerna så kan jag varmt rekomendera filmerna (Täällä pohjantähden alla, talvisota & tuntematon sotilas), dock så har jag inte hittat den första i serien med svensk text, så det krävs ju att man kan finska om man ska se den.

Kan även rekomendera ”Rukajärven Tie” som inte ligger inom serien, men ändå är en sevärd film.

februari 1, 2008 at 11:49 f m

Tack för tipset, kan du berätta mer om “Rukajärven Tie”?

februari 1, 2008 at 1:02 e m

Rukajärven tie är en lite mer dramatiserad historia om ett förlovat par under fosrtättningskriget. Hon är en lotta, och han är kommenderad till en spaningspluton som ska undersöka om hur mycket ryskt försvar det finns runt Lieska sjö i Karelen.
Under uppdraget får killen reda på att hans fästmös transport har blivit bombat av ryssarna.
Filmen handlar lite mindre om kriget, men mer om hur en person förändrades under kriget.
Filmen säljs under namnet ”Ambush” i Sverige. och är en filmatisering av Antti Tuuris roman ”Elämä isänmaalle” som jag inte har hittat i den svenska handeln tyvärr.

Det ska förresten bli intressant att se den nya krigsfilmen ”Tali Ihantala”.

Kurtan skriver:

oktober 4, 2009 at 6:19 e m

Yo! Checka ut våran nya artikel på karln. En pimpad o omarbetad verra av wikipedias skitnödiga. Linna i blåställ och på en traktor. Kan det bli bättre?

oktober 4, 2009 at 7:54 e m

http://www.polkagris.nu/wiki/index.php/V%C3%A4in%C3%B6_Linna

Kim Müller skriver:

oktober 5, 2009 at 3:54 e m

Fett! Bra jobbat.